Har som tidigare inte nämnt skaffat gymkort på en kedja här i Stockholm, och skulle för första gången idag gå dit (själv) då mina kollegor inte hunnit köpa sig ett än. Och HÄR uppstår en av dessa jobbiga vardagliga pinsamma situationer som jag känner att vi måste lyfta lite, då jag vet att jag inte är ensam om det. 

 

Ok, jag vet ju hur jag tar mig till Hornstull men inte exakt den gatan som gymmet ligger på. Min kollega hade gett mig en snabb beskrivning som var typ: "åsså går du vänster, och sen vänster, och sen vänster igen". Vilket inte funkade då jag hamnade helt åt helvete. Jag knappar då in adressen på kartor på min iPhone och trycker på navigationsknappen. Här kommer jobbiga grejen nr. 1 och det är att jag får för mig att folk som går förbi mig tittar på min skärm och bara "ha ha, hon söker Hornsgatan 150, måste vara första gången hon ska på gymmet". och börjar försöka "gömma" telefonen i mina vantar, ställa mig i diket så att jag är bortvänd från alla på gatan. Sen låtsas jag typ sms:a lite och småfnittrar åt skärmen innan jag vänder om och går åt hållet jag kom ifrån lite diskret.

Till slut ser jag skylten med gymmets logga och ba "YES!". Går med raska steg till dörren och kliver in. Hamnar mitt i ett solarium och ba faaan...Det var dessutom fönster till gymmet som låg parallellt med solariet så alla såg ju mig. Jag tar då upp telefonen och ringer Jocke så att det ska se ut som att jag säger typ "var är du? jag står ju här och väntar...jaha, du är på gymmet? ja men då kommer jag dit". Lägger ner telefonen och går ut, byter dörr och kommer äntligen fram till receptionen.

 

Här är jag rätt hemma. Jag passar på att fråga receptionisten ALLT jag bara kommer på (typ: hur funkar kortet, hur funkar fingeravtrycket, var ligger tjejomklädningsrummet etc. så att jag inte ska göra fel när jag väl blir lämnad ensam igen) Lyckas ändå dra kortet fel, gå in i fel dörr och fick till slut fråga en tjej var omklädningsrummet låg. 

Uppvärmning:

Som sagt gillar jag ju att springa, och är inte särskilt bekant med maskiner som crosstrainer, motionscykel och roddmaskin. Men det enda som var ledigt var en crosstrainer, så jag ställde mig på den och började trampa lite smått samtidigt som jag fixade med musiken och hörlurarna. Börjar leta efter fickor på mina träningsbyxor och inser ganska snabbt att det inte finns några. Så jag fick ha på mig min tjocka hoodie under hela uppvärmningen (20 min) för att kunna ha mobilen någonstans. 

Självklart sätter jag på gode högt motstånd direkt för att verka erfaren och vältränad. Inser rätt fort att hejn kommer it jag klara i 20 minuter men jag kunde inte svälja stoltheten och dra ner på tempot eftersom jag då skulle visa mig svag så jag kämpade tills mina ben var helt döda och jag helt genomsvettig pga. tjocktröjan :(

 

Resten flöt på rätt bra, jag känner mig bekväm med hantlar och sånt men jag HATAR ATT VARA SJÄLV PÅ NYA PLATSER!!!!

 

Här är en bild på mitt kaffe idag: